Den 21 november ses vi igen. Jag, Sara och Caroline har bokat biljetter till Melissa Horns spelning och det blir andra gången för mig och bästis. Första gången var på Lorensbergsteatern i Göteborg. Finns få artister med låtar som berör så mycket som hennes.

Vi är alla norrmän.

Nu har det gått tre dagar sedan jag kom hem ifrån Cypern. Jag och Micke kände båda att vi var värda en semester och ja man kan verkligen säga att semester hade vi. I närmare 8 dagar så bara vi var. Låg vid vattnet, myste och åt gott. Det var så man inte ville att det skulle ta slut. Men det gör det och nu har vi 3 veckor i Mexico att se framemot! Känns, som ni kanske förstår, hur bra som helst. Nu skall jag göra mig iordning för en kväll på jobbet. Bilder ifrån resan får ni när dom har tagit sig ifrån Mickes dator till min. Puss

Det sista ordet jag skrev är livet. Ironiskt. Jag sitter och fäller tårar av värme och kärlek. Just nu finns det en stor sorg som tynger mitt hjärta och det gör så ont. Idag är det en vecka sedan jag förlorade en vän jag haft vid min sida genom hela livet. Han var stenhård men också världens snällaste och kommer alltid att vara en förebild för mig. Jag läser alla mail från honom, jag ser på bilder av honom och vill inte acceptera att han lämnat oss.

Jag vet att det inte finns något nu, bara ett då. Så många minnen, foton i huvudet av tillfällen och skratt. Med minnen ska vi prata, minnas och dela dig tillsammans med andra.